På tröskeln till en ny datorrevolution! Slutet för hemligheterna?

Jag brukar säga att det säkraste sättet att bevara en hemlighet, är att inte tala om den för någon. Om du måste kommunicera eller lagra informationen är kryptering ett alternativ. Men dagens lösenord och kryptering är troligen inte tillräckligt säkert på sikt.

År 2010 var superdatorn Jaguar världens snabbaste dator och ca 18 000 gånger snabbare än de snabbaste persondatorerna. Enligt en artikel i CNN Money är Titan för närvarande världens snabbaste superdator och finns vid Oak Ridge National Laboratory i Tennessee Valley. Med dess kapacitet på 17.6 petaflops (quadrillions of calculations per second) är den tio gånger snabbare än Jaguar.

Nobelpristagarna Serge Haroche och David J. Wineland har på var sitt håll uppfunnit och utvecklat banbrytande metoder för att mäta och styra enstaka partiklar och fått dem att utföra konster enligt kvantfysikens regler på ett sätt som man tidigare inte trodde var möjligt.

En möjlig tillämpning av jonfällorna som många forskare drömmer om är en kvantdator. I dagens klassiska dator är den minsta informationsbäraren en bit, som antingen kan vara 1 eller 0. I en kvantdator däremot kan den grundläggande byggstenen, en kvantbit, vara 0 och 1 på samma gång. Två kvantbitar kan anta fyra värden samtidigt – 00, 01, 10 och 11; och varje ytterligare kvantbit fördubblar antalet möjliga tillstånd. För n kvantbitar blir det 2n tillstånd, och ett kvantsystem med enbart 300 partiklar kan samtidigt hantera 2300 värden. Detta är fler än det finns partiklar i hela universum. Därmed skulle en kvantdator kunna utföra vissa beräkningar oerhört mycket snabbare än dagens datorer. Måhända kommer kvantdatorn att förändra vår tillvaro under detta sekel på samma radikala sätt som den digitala klassiska datorn gjorde under det förra seklet. (Rose, 2012)

Kvantdatorer är i skrivande stund fortfarande i sin linda, men med allt kraftfullare processorer kommer dagens krypton att vara lätta att knäcka inom en överskådlig tid. Tänk alla som lagrar information i molnet. Man kanske inte tänker på att molntjänsten tar backuper och lagrar dessa någonstans, syftet med en backup är att kunna återställa raderad information. Även om du raderar din krypterade information, så kanske någon annan dekrypterar den om några år. (Wermdalen & Nilsson, 2012)

Citerade arbeten
Rose, J. (2012). Partikeldressyr i kvantvärlden. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien.
Wermdalen, H., & Nilsson, K. (2012). Säkerhetsboken 2.0. Stockholm: Security Manager.

(Detta inlägg är återskapat från 2012-10-25)