Frihet och personlig säkerhet – någon som vill ha?

av Klas Nilsson

Klas Nilsson har 25 års arbetserfarenhet inom säkerhetsbranschen specialiserad på att effektivisera och skapa ekonomiskt lönsamt säkerhetsarbete. Han är kriminolog och medförfattare av Säkerhetsboken 3.0, som bland annat innehåller skydd mot terrorism (1).

Frågeställning

Åtnjuter svenskar frihet och personlig säkerhet?

Ja och nej, det beror på vem du är och var du bor. Om du ingår i den centrala statsledningen, kungahuset, regeringen eller riksdagen får du skydd från samhället av polisen (2). Bor du i ett priviligierat område så drabbas du inte av samhällsproblemen i samma utsträckning. Men är du en vanlig människa i ett vanligt område så märker du sannolikt att kriminaliteten har ökat de senaste årtiondena. Bor du i en kommun med så kallade utsatta områden/no-go-zoner (3) saknar du troligen både frihet och personlig säkerhet även om du inte upplever det varje dag.

Risken för att bli angripen i samhället är inte personlig säkerhet.

Att låsa in sig hemma för att känna sig säker är inte frihet.

Att vara orolig för sina närmaste är inte frihet.

Risken för hemfridsbrott, misshandel, mord, rån eller våldtäkt är inte personlig säkerhet.

Rädsla för att bli brottsutsatt är varken frihet eller personlig säkerhet.

 

Hotbilden

Samhället har kunnat skydda medborgarna men de senaste årtiondena har brottsligheten ökat gradvis och nu på senare år terroriseras stora delar av befolkningen av kriminella och terrorister. I Sverige har våldsamt upplopp, skjutningar med insmugglade illegala automatvapen, handgranater som detonerar, våldsamma upplopp med bilbränder och stenkastning. Misshandel och våldtäkter med mera har blivit så vanligt att det många gånger inte ens blir en notis i lokaltidningen. I Europa har situationen fullständigt urartat på många ställen. Inte minst i Frankrike och Tyskland under de senaste veckorna.

 

Attacken i München den 22 juli 2016.

Det är när man hör offer som svenska Münchenbon Natalie berätta (4) om när mördare letar efter dem och skjuter alla de ser, som man kan börja att förstå maktlösheten hos dessa försvarslösa människor som väntar på att bli mördade. Allt de kan göra är att gömma sig och hoppas att mördaren inte hittar dem. Natalie var en av de som överlevde attacken i München och kunde berätta om skräcken. De som mötte mördaren är inte mer än statistik för oss som inte kände dem. Men föräldrar, barn, syskon och vänner saknar sina älskade som mördades när polisen inte var där.

 

Hur står det till med hotbilden mot Sverige och dess invånare?

James Comey chef för FBI varnar för en kraftig ökning av terrorism när ISIS möter motstånd i Syrien och terroristerna flyr till andra länder i Europa. Det kan bli tio gånger värre, eller mer, jämfört med vad al Qaeda har ställt till med tidigare (5) (6).

Biträdande Säpo-chefen Johan Sjöö säger ca 300 personer har tagit värvning hos IS i Syrien sedan 2012 samt ett 30-tal har anslutit till terrorrörelsen al-Shabaab i  Somalia. Cirka 150 av dessa har återvänt till Sverige och många av dem har tränats att utföra terrordåd. Dessutom har IS uppmanat sina sympatisörer i västvärlden att utföra attacker i sina hemländer (7).

Terrorismexperterna Magnus Ranstorp och Magnus Norell anser att mörkertalet är stort och Säpo har sagt att det är ca 300 personer under tre års tid. Antalet behöver revideras eftersom nya IS-terrorister fortsätter att ansluta. (8)

Leif GW Persson och professor Robert Egnell vid Försvarshögskolan säger båda att nästa attack i Sverige kan komma närsomhelst. Säpo har erkänt att de har misslyckats med att avslöja IS-rekryterare och begär mer pengar för att punktmarkera hemvändande terrorister. Regeringen har lovat Säpo ytterligare ett par hundra miljoner kronor extra för tre år framåt, men det räcker inte (9) (10).

Johan Sjöö säger att allt detta sammantaget gör att hotbilden mot Sverige har ökat ytterligare och att hotet kommer inifrån. Vi befinner oss i ett läge som vi aldrig har varit i tidigare. (11)

Robert Egnell säger att det har varit många terrordåd på kort tid och att även Sverige kommer att drabbas. Det är något som vi får vänja oss vid, terrordåd är det nya normala för Europa (12).

 

Säkerhetsbrister

Befolkningen som är terroristernas måltavla kan inte alltid skyddas överallt. Många gånger väljer terroristerna platser som saknar beväpnad bevakning för att uppnå maximal skada och utför flera attacker samtidigt för att polisen och räddningstjänsten inte ska kunna koncentrera sina resurser till en plats. Även kriminella använder denna taktik, då de exempelvis eldar upp en bil som en avledande manöver och genomför ett grovt rån någon annanstans. Denna taktik gör att kriminella och terrorister ökar sina chanser att kunna slutföra sitt planerade dåd. Samtidigt faller fler försvarslösa människor offer för dessa gärningar.

Enligt FBI är 60 procent av masskjutningarna/pågående dödligt våld över innan polisen har hunnit komma på plats. Vid pågående dödligt våld mördas flest personer de första tio minuterna, vanligtvis innan polisen har hunnit påbörja insatsen (13).

 

Polisens frånvaro i Sverige

Sedan den svenska polisen förstatligades 1965 har antalet poliser i yttre tjänst minskat med 54 procent. Sveriges befolkning har under samma period ökat med 40 procent och polisanmälningarna har ökat med drygt 400 procent. I EU finns det i snitt 3,5 poliser per 1000 invånare, i Sverige har vi två, varav 0,56 (28%) i yttre tjänst, dvs. är synliga på gatan (14) (15). Med en halv polis per 1000 invånare förstår vem som helst att polisen inte kan förhindra särskilt många brott eller avbryta pågående brott i tid. I praktiken är det färre än en halv polis per 1000 invånare, eftersom polisen dessutom behöver fördela sin personal över dygnet i olika arbetsskift.

Polisen pressas av tuffa utmaningar, nu behövs nya idéer, nya lösningar och nya samverkansformer för att minska brottsligheten och öka tryggheten, säger Magnus Lindgren generalsekreterare för Stiftelsen Tryggare Sverige.

 

Ingen brist på jurister

Rättsväsendet styrs av jurister som försöker lagstifta bort problem. Oavsett hur sträng vapenlagstiftning samhället än inför så har kriminella alltid vapen tills rättsväsendet tar vapnen ifrån dem.

 

Hur står det till med Sveriges krisberedskap?

Mittuniversitetet har undersökt krisberedskapen i Sveriges kommuner och kommit fram till att krisberedskapen har blivit sämre under de senaste åren. Samtidigt som tidigare rikspolischefen och landshövdingen Björn Eriksson och Johan Färm säger att risken för allvarliga terroristattacker har ökat markant. Frågan är inte om utan när nästa samhällskris kommer att drabba Sverige (16).

 

Åtgärd

Går det att lösa säkerhetsbristen?

Johan Sjöös budskap är att Säpo nu vill ”väcka upp fler i samhället som jobbar med frågan”, det vill säga att förhindra terrorism och extremistiska våldshandlingar. (9)

Efter en långdragen terrorattack mot ett köpcentrum i Nairobi 2013 Intervjuade ABC News Ronald Noble generalsekreterare för Interpol (13). Noble sa att det bara finns två sätt att skydda mjuka mål såsom köpcentrum; antingen skapa säkra områden (med väldigt många poliser och inpasseringskontroller) eller tillåta privatpersoner bära vapen för självförsvar. Terrorister ger sig på mjuka mål med många människor utan skydd. Problemet är att det inte finns oändliga resurser att skydda alla mjuka mål. När man skyddar en del mjuka mål så kvarstår andra som attraktiva mål för terrorism.

Cathy Lanier som är  polischef i Washington DC säger att om man befinner sig i en terrorattack har man tre val; fly, gömma sig eller slåss. Det bästa alternativet för att rädda liv innan polisen har börjat sin insats är att oskadliggöra gärningsmannen (12).

James Craig som är polischef i Detroit säger att beväpnade medborgare avskräcker potentiella terrorister från att begå terrordåd eftersom de snabbt kan råka ut för moteld (15).

Tjeckiens president socialdemokraten Miloš Zeman föreslog nyligen en ny lag som gör det möjligt för laglydiga medborgare att bära vapen för skyddsändamål (19).

Enligt Wikipedia tillåts privatpersoner söka licens för skyddsändamål i tretton europeiska länder. I sex av dessa länder ska sökanden få licens förutsatt att han/hon uppfyller vissa krav (shall issue), i sju länder gör polisen en bedömning (may issue) (20).

 

Vägskälet

Sverige kan antingen fortsätta på inslagen väg att sänka garden, minska landets försvar (21), avväpna skötsamma vapenägare (22) (23) (24), erkänna terrorstater (25) och vänta på att själva falla offer för ökad kriminalitet (26), terrorism och eventuellt krig (27).

Eller så kan vi använda de resurser som finns på bästa sätt och stärka skyddet för Sverige och dess invånare.

 

Lagutrymme

Rätten till personlig säkerhet

Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet enligt artikel 3 i FNs allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna (28).

Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet enligt artikel 5 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (29).

 

Rätten till självförsvar

Nödvärnsrätten ger dig RÄTT att försvara dig själv eller någon annan mot angrepp, men inte rätt att bära vapen på allmän plats för skyddsändamål.

 

Möjlighet att få vapenlicens för självförsvar

Enligt svensk lag är det möjligt att få vapenlicens för skyddsändamål. Men tillståndsgivningen är mycket restriktiv, sannolikt näst intill obefintlig.

 

Det finns två sorters vapenmotståndare som ogillar licenser för skyddsändamål — brottslingar och de som skyddar brottslingarna.

 

Argument

Personlig säkerhet bör i första hand tillgodoses av samhället. Men det kan inte vara upp till någon med personskydd, tjänstevapen eller tjänstemannaskydd att godtyckligt bedöma när samhället har tillgodosett vanliga människors personliga säkerhet. Det är uppenbart att samhället inte klarar av att tillhandahålla personlig säkerhet för alla. Vi har rätt till personlig säkerhet och vi har rätt till självförsvar men i nuläget har vi inte rätt till några effektiva verktyg för självförsvar.

Därför är det nu dags för samhället att låta skötsamma människor få tillgång till verktygen för att kunna skydda sig själva innan de blir brottsoffer eller dödsoffer.

I nuläget är det i princip bara kriminella som bär vapen och polisen — som oftast är frånvarande eller kommer till undsättning för sent. Skötsamma människor är lätta byten för kriminella — obeväpnade vandrande måltavlor.

Hade några skötsamma och kompetenta privatpersoner varit beväpnade i München, Orlando, Paris, San Bernardino eller på Utöya hade sannolikt fler människor överlevt dessa massmord (17) (13). För närvarande är dåd som dessa ovanliga i Sverige, men varje dag rånas, våldtas och misshandlas människor under vapenhot. Under 2014 skedde 365 skjutningar och 111 personer sköts, antalet skjutningar följer en stigande trend.

Jag tror ingen av oss vill leva i ett samhälle där man måste bära vapen för att känna sig säker. Men när det krävs beväpning för att känna sig säker ska medborgarna ha den möjligheten. Det är en mänsklig rättighet att ha MÖJLIGHET att kunna försvara sig själv. Man ska inte berövas sin frihet genom att behöva gömma sig i sin bostad av rädsla.

 

Erfarenheter från USA

En del debattörer brukar ta upp USA som skräckexempel på att stor tillgång till vapen leder till många mord. Mellan januari 2009 och december 2015 utfördes 25 masskjutningar i USA, enligt FBIs definition, och lika många i Europa. Vid dessa dåd mördades 0,089 personer per miljon invånare i USA och 0,083 personer/miljon invånare i EU. Antalet skadade vid dessa dåd uppgick till 0,087/miljon i USA och 0,19/miljon i EU (30). Bortsett från att fler skadades i EU är det ingen större skillnad.

Precis som vapenägare i Sverige, har personer i USA med licens för skyddsändamål som grupp, visat sig vara mycket laglydiga medborgare.

Under 2013 skedde endast 2,4 vapenrelaterade överträdelser per 100.000 privatpersoner med vapenlicens för skyddsändamål jämfört med 16,5 överträdelser per 100.000 poliser.

Mellan 2007 och 2015 ökade antalet vapenlicenser för skyddsändamål med 190 procent i USA. Under samma period minskade morden med 16 procent (från 5,6 till 4,7 per 100.000) och grova våldsbrott minskade med 18 procent.

Vid en jämförelse av mord och vapeninnehav för skyddsändamål, i alla stater, visade det sig att mellan 2011 och 2014 minskade antalet mord med 1,4 procent för varje 10 procentig ökning av antalet vapenlicenser för skyddsändamål.

De sju stater som under 2014 tillät vapen för skyddsändamål utan särskild licens hade 31 procent färre mord och 28 procent färre våldsbrott jämfört med de stater som hade minst andel vapen för skyddsändamål (31).

FBI har publicerat statistik över masskjutningar. Vid 3,1 procent av masskjutningarna stoppades gärningsmännen av en beväpnad privatperson som inte tillhörde rättsväsendet (32). Det kan låta lite, men å andra sidan har inte alla privatpersoner licens för skyddsändamål och de är inte heller alltid beväpnade även om de har licens.

En analys av skjutningarna på allmän plats i USA mellan 2009 och 2014 visade att 92 procent av skjutningarna skedde på platser där det var förbjudet för privatpersoner att bära vapen (33). Man drar slutsatsen att beväpnade privatpersoner har en viss undanträngande effekt på terrordåd. Det vill säga att terrorister väljer platser där man inte får bära vapen. Dessa platser kan vara föremål för samhället att bevaka extra noga.

 

Varför inte?

Varför skulle man inte kunna anförtro skötsamma privatpersoner att bära vapen för skyddsändamål när vi låter poliser, skyddsvakter och väktare bära vapen?

Poliser med flera är vanliga människor och det fungerar utmärkt att de bär vapen. Samhället kan ställa precis samma krav på privatpersoner avseende skötsamhet och utbildning. Om inte dessa krav räcker för privatpersoner bör man nog överväga om myndighetsutövare ska bära vapen eftersom de också är vanliga människor.

 

En procent

Om en procent av Sveriges myndiga och laglydiga medborgare nyttjade rätten att skydda sig själva med vapen skulle det motsvara uppskattningsvis 50.000 personer.

Den obligatoriska utbildningen, årliga kompetensprov och redskapen skulle de betala själva. Lagstiftningen avseende vapenlicens för skyddsändamål finns redan på plats. Detta skulle inte kosta samhället något alls. Tvärt om, om det skulle få samma utfall som i USA (31) i de stater som tillåter vapen för skyddsändamål, skulle vi rädda 18 liv per år, 1066 kvinnor skulle slippa bli våldtagna varje år, 7740 personer skulle slippa bli grovt misshandlade, 1523 personer skulle slippa bli rånade varje år.

Denna minskning av brott skulle innebära mindre lidande för många människor och besparingar på rättsväsendet, utan att det har kostat samhället något alls.

Låt oss säga att vi vill ha 50.000 poliser i yttre tjänst istället. Låt oss anta att vi kan öka antalet poliser i yttre tjänst från 0,28 till 0,5, då skulle vi behöva 100.000 poliser i Sverige. Då skulle staten behöva femdubbla polismyndighetens budget från 22 miljarder till 109 miljarder per år, det motsvarar nästan försvarsmaktens budget på 45 miljarder och migration på 50 miljarder. Det är väldigt mycket pengar för skattebetalarna som redan betalar mycket skatt.

 

Förslag

Det finns drygt 600.000 vapenägare i Sverige som redan är betrodda med vapen för sportskytte eller jakt. Både innan och efter att dessa personer fick vapenlicens har de bevisat att de är laglydiga, behärskar säker vapenhantering och har tillräckligt god skjutskicklighet för vapeninnehav. Dessa krav är i många fall hårdare än de krav som ställs på poliser och skyddsvakter.

Det är självklart skillnad på vapenhantering för jakt, sportskytte och skyddsändamål. Innehavare av vapenlicens för sportskytte eller jakt skulle därför kunna erbjudas en kompletterande vapenutbildning för att få licens för skyddsändamål. Det ställs sannolikt högre kompetenskrav på poliser och skyddsvakter jämfört med privatpersoner eftersom privatpersoner inte ska använda vapen för tjänsteutövning, utan enbart för självförsvar.

Intyg om genomgången kurs och vapenlicens skulle kunna fungera som licens för skyddsändamål tills polisen har hunnit utfärda en ny licens.

 

Förslag på kursinnehåll

Förkunskaper: Pistolskyttekort, skyttekort, jägarexamen eller IPSC-licens och vapenlicens.

 

  • Hotbilden och lärdomar: Rånare, våldtäktsmän, våldsverkare, terrorister och inbrottstjuvar.
  • Juridik: Vapenlag. Nödrätt med fokus på nödvärn. Våldstrappan, proportionalitetsprincipen. Incidentrapport om vapnet visas eller används i självförsvar.
  • Säkerhetsmedvetande: Var nykter när du bär vapen. Lär dig undvika farliga situationer. Hur man ska agera när polis kommer till platsen.
  • Konflikthantering: Verbal judo – undvik konflikt med taktisk kommunikation.
  • Första hjälpen med fokus på skottskador.
  • Vapenkännedom: Allmän information om pepparspray (OC), blankvapen, enhandsvapen, hagelgevär och gevär.
  • Vapenverkan: Vapentyper och ammunitions verkan i olika mål. I människor, cirkulationssvikt och centrala nervsystemet. I fysiska objekt, vad kan hända om man träffar marken, en vägg, en bil osv.
  • Utrustning, hölster, vapenvård, kontroll av vapen och ammunition med mera.
  • Daglig rutin, vapenhantering vid dolt bärande, förvaring.
  • Vapenhantering: Att tänka på för att inte utsätta omgivningen för fara eller oro.
  • Skjutträning: Nödvärnsdrag från dolt bärande. Taktiskt uppträdande, i byggnad, fordon och utomhus. Skytte från olika skjutställningar och avstånd. Rörliga mål. Felhantering.
  • Scenario: träning med olika scenarion.
  • Krav på färdighetsträning, minst 6 st organiserade träningstillfällen per år.
  • Kompetensprov, teoretiskt och praktiskt. Årligt kompetensprov med vapeninstruktör.

 

Vapenlicens för flera ändamål

Om det vore möjligt att ha licens för olika ändamål på samma vapen skulle vapenägare i vissa fall inte behöva köpa lika många vapen som idag. Exempelvis en jägare som vill ägna sig åt sportskytte och jakt med ett hagelgevär. För jakt får magasinet inte rymma mer än två patroner, medan för sportskytte kanske man behöver 8 patroner. I dagsläget behöver vapenägaren två vapen, när det skulle räcka med ett.

Vapenlicens för flera personer

Det vore bra om det fanns möjlighet för två eller flera personer inom familjen i hushållet att dela på vapen utan lånelicens. En familj på tre personer som jagar kanske inte hade behövt tre vapen var, utan kanske hade nöjt sig med färre. Vapen för skyddsändamål skulle kunna användas av familjemedlemmar med licens vid behov.

 

Litteraturförteckning

  1. Nilsson, Klas och Wermdalen, Hans. Säkerhetsboken 3.0. Säkerhetsboken. [Online] den 30 juli 2013. http://www.säkerhetsboken.se.
  2. Lind, Katarina. Hotade fritidspolitiker saknar skydd och stöd. Svenska Dagbladet. [Online] den 30 juli 2016. [Citat: den 31 juli 2016.] http://www.svd.se/lokalpolitiker-mer-sarbara-for-hot/om/sverige.
  3. Polisen. Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser. Nationella operativa avdelningen. Stockholm : Polisen, 2015. s. 38. https://polisen.se/Global/www%20och%20Intrapolis/Övriga%20rapporter/Utsatta%20områden%20-%20sociala%20risker%20kollektiv%20förmåga%20och%20oönskade%20händelser%20(2).pdf.
  4. SR. Svenska Natalie gömde sig i en butik under skottdramat. Sveriges Radio. [Online] den 23 juli 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6480674.
  5. Revesz, Rachael. Crushing Isis in Syria risks releasing ‘terrorists diaspora’ into the West. Independent. [Online] den 29 juli 2016. [Citat: den 31 juli 2016.] http://www.independent.co.uk/news/world/americas/isis-more-attacks-read-fbi-director-james-comey-terrorist-diaspora-fordham-syria-iraq-a7162426.html.
  6. Goldstein, Joseph. Defeat of ISIS Could Send ‘Terrorist Diaspora’ to West, F.B.I. Chief Says. The New York Times. [Online] den 27 juli 2016. [Citat: den 31 juli 2016.] http://www.nytimes.com/2016/07/28/world/isis-attacks.html.
  7. Töpffer, Michael. Vi har brustit i arbetet mot IS. Expressen. [Online] den 20 juli 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.expressen.se/nyheter/sapo-chefen-vi-har-brustit-i-arbetet-mot-is/.
  8. Salihu, Diamant. Stort mörkertal om svenska IS-krigare. Expressen. [Online] den 10 februari 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.expressen.se/nyheter/sapo-stort-morkertal-om-svenska-is-krigare/.
  9. Samuelsson, Fredrik. Tidsfråga för IS-attack i Sverige. Expressen. [Online] den 27 juli 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.expressen.se/nyheter/professorn-tidsfraga-for-is-attack-i-sverige/.
  10. —. Säpo behöver en miljard kronor till. Expressen. [Online] den 21 juli 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.expressen.se/nyheter/sapo-behover-en-miljard-kronor-till/.
  11. Wierup, Lasse. Vi kan säkert bli bättre på terrorbekämpning. Dagens Nyheter. [Online] den 20 juli 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.dn.se/nyheter/sverige/sapochefen-vi-kan-sakert-bli-battre-pa-terrorbekampning/.
  12. Larsson, Thomas. Terrordåd är det nya normala. Sveriges Television. [Online] den 26 07 2016. [Citat: den 01 08 2016.] http://www.svt.se/nyheter/utrikes/professor-terrordad-ar-det-nya-normala.
  13. Anderson, Cooper. When Calling 911 isn’t enough. CBS News. [Online] den 20 november 2015. [Citat: den 31 juli 2016.] http://www.cbsnews.com/news/when-calling-911-isnt-enough/.
  14. Geijer, Per och Johansson, Karin. 10000 fler poliser. Blåljus. [Online] den 29 april 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.blaljus.nu/nyhetsartikel/10000-fler-poliser.
  15. König Jerlmyr, Anna. Poliser måste finnas ute bland människor. Svenska Dagbladet. [Online] den 9 april 2014. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.svd.se/poliser-maste-finnas-ute-bland-manniskor.
  16. Eriksson, Björn och Färm, Johan. Kris för svensk krisberedskap. Svenska Dagbladet. [Online] den 29 juli 2016. http://www.svd.se/kris-for-svensk-krisberedskap.
  17. Margolin, Josh. Exclusive: After Westgate, Interpol Chief Ponders ‘Armed Citizenry’. ABC News. [Online] den 21 oktober 2013. [Citat: den 31 juli 2016.] http://abcnews.go.com/Blotter/exclusive-westgate-interpol-chief-ponders-armed-citizenry/story?id=20637341.
  18. Howell, Kellan. Detroit police chief Armed citizens deter terrorists. The Washington Times. [Online] den 01 december 2015. [Citat: den 31 juli 2016.] http://www.washingtontimes.com/news/2015/dec/1/detroit-police-chief-armed-citizens-deter-terroris/.
  19. Willoughby, Ian. Czechs should arm themselves over threat of terrorism. Radio Praha. [Online] den 31 juli 2016. [Citat: den 02 augusti 2016.] http://www.radio.cz/en/section/news/zeman-czechs-should-arm-themselves-over-threat-of-terrorism.
  20. Wikipeida. Overview of gun laws by nation. Wikipedia. [Online] den 02 augusti 2016. https://en.wikipedia.org/wiki/Overview_of_gun_laws_by_nation#Comparison.
  21. Holm, Olof. Försvaret – ett vanskött ”särintresse”; försvarspolitiska beslut i historisk belysning. Skipper. [Online] den 03 januari 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://navyskipper.blogspot.se/2016/01/gastinlagg-forsvaret-ett-vanskott.html.
  22. Henricsson, Jan. Polis motiverar avslag med lagar som inte finns. Svensk Jakt. [Online] den 18 mars 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://svenskjakt.se/Start/Nyheter/2016/03/polis-motiverar-avslag-med-lagar-som-inte-finns/.
  23. Back, Christer. Thorsells jakt på laglydiga medborgare måste få ett slut. Dagens Nyheter. [Online] den 29 december 2015. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.dn.se/debatt/repliker/thorsells-jakt-pa-laglydiga-medborgare-maste-fa-ett-slut/.
  24. Persson, Daniel. Låt inte Ygeman lura EU-nämnd. Karlskoga tidning. [Online] den 03 juni 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://nwt.se/karlskoga-degerfors/kt-ledare/2016/06/03/lat-inte-ygeman-lura-eu-namnd.
  25. Gudmundson, Per. Fel att erkänna Palestina nu. Svenska Dagbladet. [Online] den 30 oktober 2014. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.svd.se/fel-att-erkanna-palestina-nu-4Lj9.
  26. Brottsförebyggande rådet. Brottsutvecklingen. Brottsrummet. [Online] den 29 juli 2016. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.brottsrummet.se/sv/brott-och-statistik.
  27. Holmström, MIkael. Arméchefen talar klarspråk. Dagens Nyheter. [Online] den 26 januari 2016. [Citat: den 31 juli 2016.] http://www.dn.se/nyheter/sverige/mikael-holmstrom-armechefen-talar-klarsprak/.
  28. FN. Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förenta Nationerna. [Online] 1948. http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf.
  29. SFS 1994:1219. Lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Notisum. [Online] 1994. [Citat: den 29 juli 2016.] http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19941219.htm.
  30. Lott, John R. Jr. We adjust for population with murder rates. Why not for mass shootings? Los Angeles Times. [Online] den 31 juli 2016. [Citat: den 02 augusti 2016.] http://www.latimes.com/opinion/op-ed/la-oe-lott-mass-shootings-adjust-for-population-20160731-snap-story.html.
  31. CPRC. Concealed Carry Permit Holders Across the United States: 2016. Alexandria, VA : Crime Prevention Research Center, 2016. s. 41, årlig rapport.
  32. FBI. A Study of Active Shooter Incidents in the United States Between 2000 and 2013. Washington, DC : Federal Bureau of Investigation, 2013.
  33. CPRC. The Myths about Mass Public Shootings: Analysis. Alexandria, VA : Crime Prevention Research Center, 2014.